Dubbelt så många kvinnor som män söker vård för psykisk ohälsa
Vård för psykisk ohälsa har ökat i Stockholms län under hela 2000-talet. En undersökning från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) visar att nära dubbelt så många kvinnor som män fick vård för psykisk ohälsa under 2016.
År 2016 fick 19 procent av kvinnorna och 11,4 procent av männen någon form av vård för psykisk ohälsa inom Stockholms läns landsting, det vill säga vårdades inom specialiserad psykiatri, beroendevård eller för psykisk ohälsa inom primärvården. Andelen kvinnor var fler inom samtliga vårdformer utom beroendevården.
Samtidigt som kvinnor oftare söker vård för psykisk ohälsa är självmord, som kan ses som den allvarligaste konsekvensen av psykisk ohälsa, vanligare bland män än kvinnor.
Varför söker färre män vård?
Varför söker färre män vård? Bland flera möjliga förklaringar finns att den vård som erbjuds inte passar män, att män uttrycker ohälsa på andra sätt än kvinnor, att män känner mer skam för psykisk ohälsa än kvinnor eller att män har mindre psykisk ohälsa än kvinnor.
Det finns visst stöd för att män uttrycker depression annorlunda och att depressionsdiagnosen kan döljas av andra samtida diagnoser eller beteenden som i sin tur kan leda till underbehandling.
Viktigt att nå män med depression
Det är angeläget att försöka förstå mer om dessa mekanismer för att kunna utveckla diagnosinstrument och finna lämpliga arenor för att nå män med depression.
Publicerad 2017-11-06
Senast ändrad 2018-06-21
Senaste nyheterna
- Rökavvänjning minskar risk för komplikationer vid operation
- Stärkt samband mellan rökning och tecken på psykisk ohälsa
- Så kan förebyggande insatser användas för att öka hälsan bland unga
- CES söker projektledare
- CES söker läkare inom psykisk hälsa
- Region Stockholm lanserar Folkhälsorapport 2019 om folkhälsans utmaningar och möjligheter
- Goda förutsättningar för standardiserade vårdförlopp
- Stora skillnader i förekomst av övervikt och fetma bland barn i Stockholms län
- Film: Folkhälsorapport 2019 om hälsoläget i Stockholm
- Kan könsskillnader i vårdkonsumtion förklaras av sjukdomsbörda?