Listen

Gröna stadsområden kan minska vapenvåld

Vapenvåld förekommer allt oftare – i Sverige såväl som i USA. Det är ett komplext problem som behöver erkännas och prioriteras som ett folkhälsoproblem. Miljö- och situationsbaserade insatser, mer resurser och mer forskning kan bidra till att minska vapenvåldet. Det är några av slutsatserna från föreläsningen The Disease of Gun Violence.

På eftermiddagen den 21 november hölls en föreläsning om vapenvåld i Landstingssalen i Stockholm. Ämnet behandlades ur ett folkhälsoperspektiv, och både internationella och nationella experter inom folkhälsa och vapenvåld deltog. Föreläsningen bar namnet The Disease of Gun Violence, och var en del av serien Stockholm Public Health Lectures som arrangerades av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) tillsammans med institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet (KI).

Vapenvåld är ett folkhälsoproblem

Tre dagar innan föreläsningen i Landstingssalen, samlades hundratals stockholmare på Sergels torg för att manifestera mot det dödliga vapenvåldet. Manifestationen arrangerades av mammor som fått sina söner ihjälskjutna, och som ville synliggöra människorna bakom statistiken. När Cecilia Magnusson, verksamhetschef på CES och moderator för The Disease of Gun Violence, inledde föreläsningen tog hon avstamp i mödrarnas demonstration och benämnde tydligt vapenvåld som ett folkhälsoproblem. Därefter lämnades talarstolen över till Charles Branas, professor i epidemiologi vid Columbia University i USA, som har studerat vapenvåld i över tjugo år.

Självmordsrelaterat vapenvåld vanligast i USA

Charles Branas började sin presentation med hård fakta: I USA finns lika många civila skjutvapen som människor – 310 miljoner stycken – och antalet vapenrelaterade dödsfall är högre än i något annat i-land. Varje år förekommer 100 000 skjutningar i USA och det vanligaste och mest ökande vapenvåldet är självmordsrelaterat. Synen på ägandeskap av civila skjutvapen i landet är polariserad både bland politiker och befolkning. Detta gör vapenvåld desto svårare att hantera och motverka, förklarade Charles Branas.

Professor Charles Branas från Columbia University i New York föreläste om vapenvåldsproblemet i USA.

Situationsbaserade insatser för att minska våldet

Charles Branas var noga med att benämna vapenvåld som en sjukdom. Precis som cancer eller influensa, riskerar vem som helst att utsättas, och för att hindra en spridning måste man förändra miljön som bidrar till att producera sjukdomen. Därför har Charles Branas undersökt hur miljö påverkar både kriminalitet och känslan av trygghet bland invånare – och om det finns situationsbaserade lösningar på vapenvåld.

– Polisens funktion är grundläggande i bekämpningen av vapenvåld, men fungerar bara när polisen faktiskt närvarar. Att ändra miljö och platser är en mer långsiktig och permanent verkande lösning, förklarade Charles Branas.

Branas studier har visat man kan öka känslan av trygghet och minska kriminalitet, vandalisering och våld genom att omvandla övergivna eller förfallna hus och tomter till gröna, bebyggda områden. Situationsbaserade insatser som dessa fungerar eftersom de dels ger visuella signaler som visar att någon bryr sig, vilket i sin tur ger ett informellt skydd mot vandalisering och våld. Och dels ger insatserna en minskning av naturliga ”förvaringsskåp” och gömställen för vapen, förklarade Branas. Det är dessutom förändringar som är enkla och kostnadseffektiva.

– Bara att se till att områden görs rent från skräp gör skillnad, sa Charles Branas.

Ett polariserat USA måste enas kring synen på vapenvåld

Vapenvåld som sjukdom och fokhälsoproblem är underfinansierat och underprioriterat, menade Branas och avslutade sin föreläsning genom att förklara att ett polariserat USA måste enas och göra följande:

Erkänna vapenvåld som ett folkhälsoproblem som årligen drabbas 100 000 personer i USA.
Erkänna att vapenvåld kostar 100 miljarder dollar varje år.
Vara öppna för nya, kreativa lösningar på vapenvåld såsom situationsbaserade insatser.
Ge vetenskaplig forskning om vapenvåld lika mycket resurser annan sjukdomsforskning får.

Illegala vapen används i Stockholm

I Sverige är vapenlagarna betydligt mer strängt reglerade än i USA; civila vapen får i regel bara ägas av personer med jaktlicens. När Sven Granath, analytiker vid Polisregion Stockholm, presenterade fakta och statistik om vapenvåld i Sverige och Stockholm, handlade det i synnerhet om våld där illegala skjutvapen används.

Årligen dödas 30–40 personer i skjutningar, och i 80 procent av fallen är vapnet illegalt. Det är en kraftig ökning på bara några år, som inte kan relateras till ökning av annat våld. Varför vapenvåld förekommer oftare går inte att med säkerhet säga, men Sven Granath lyfte fram några tänkbara förklaringar:

Det finns fler vapen än tidigare.
Det har blivit enklare att tjäna pengar på vapenhandel.
Allt färre mord blir lösta.
Sociala skillnader i samhället har blivit större.

Sven Granath från Polisregion Stockholm visar var flest skjutningar sker.

Inte bara missgynnade områden drabbas

Det finns ett tydligt samband mellan vapenvåld och kriminell verksamhet i Sverige. Det innebär också att företeelsen och de inblandade är enklare att ringa in. Förövare såväl som offer är framför allt unga män med koppling till gängkriminalitet eller droghandel, och skjutningarna sker i storstäder.

I Stockholm finns tre särskilt brottsdrabbade områden: Järva-Rinkeby, Ronna i Södertälje och Enskede-Skarpnäck. Enskede-Skarpnäck har betydligt högre social status än de både andra, så den gemensamma nämnaren hos de tre mest drabbade stadsdelarna är alltså inte socioekonomisk utsatthet – även om det är en del av problemet, förklarade Sven Granath. Det som framför allt förenar dessa tre områden är följande:

De ligger i nära anslutning till tunnelbana eller pendeltåg vilket gör de lättåtkomliga.
Öppen droghandel förekommer.
De är tätbefolkade.
De saknar vanlig kommersiell verksamhet som lockar besökare utöver de som bor där vilket innebär färre vittnen.

Vapenvåld inskränker barns rättigheter

Föreläsningen avslutades med ett reflekterande panelsamtal. Förutom Charles Branas och Sven Granath, deltog professor Vania Ceccato som studerar förhållandet mellan den byggda och sociala miljön och människors säkerhet och trygghet. För att ge vapenvåld ett praktiskt perspektiv medverkade även Kajsa Björnson som är preventionssamordnare vid Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning – ett område som varit särskilt utsatt för skjutningar. Samtalet berörde vapenvåldets påverkan på människor som lever i utsatta områden, och problematiserade kring vilka lösningar som kan förebygga och motverka skjutningar.

Paneldeltagarna var överens om att vapenvåld ger men för livet – både fysiska och psykiska – och sprider en känsla av rädsla i hela samhällen. Kajsa Björnson återgav hur situationen i Rinkeby-Kista och lyfte bland annat barnens perspektiv. Att leva i ett våldsutsatt område innebär en självupplevd rädsla eller ett förbud från föräldrar att vistas utomhus, vilket inskränker barns rättighet att bara just barn, poängterade Björnson. Hon nämnde även problemet med sociala medier, där bilder på våldsoffer sprids och som kan sätta djupa spår hos de barn och ungdomar som ser dem.

Cecilia Magnusson från CES leder det avslutande panelsamtalet.

Branas metoder i svensk kontext

Vania Ceccato, vars forskning handlar om hur stadsmiljöer kan utformas för att förebygga brott och öka tryggheten i samhället, kommenterade Charles Branas studier ur ett svenskt perspektiv. Om än positivt inställd, förmedlade hon svårheten i att överföra insatserna till svensk kontext eftersom samhällen här ser annorlunda ut; i vår stadsmiljö finns inte samma problem med förfallna hus och övergivna, igenvuxna tomter. Branas nickade införstående och betonade att metoder måste anpassas efter miljö och behov. Och att hans poäng framför allt handlar om att enkla lösningar och små förändringar i miljön kan göra stor skillnad.

Gentrifiering måste undvikas

Ceccato och Branas pratade även om risken med gentrifiering som ofta kommer av man ger bostadsområden ett ansiktslyft och påverkar kultur, företag och människor. Alla insatser och förändringar ska anpassas efter de som redan bor i området, och om man tvingar folk att flytta på grund av att den sociala statusen höjs – då har man misslyckats. Det var summan av diskussionen som avslutade panelsamtalet och hela föreläsningen.

Se föreläsningen i efterhand

Föreläsningen i Landstingssalen 21 november filmades och finns tillgänglig att se i efterhand på Folkhälsoguiden. Klicka här för att komma till videon.

Migration och hälsa – missa inte nästa Stockholm Public Health Lecture!

Den 15 februari 2019 hålls nästa föreläsning i serien Stockholm Public Health Lectures. Temat kommer att vara ”migration och hälsa i en ny tid av befolkningsmångfald”. Dominic Zenner från International Center of Migration (IOM), och Hannah Bradby, professor i sociologi vid Uppsala Universitet, föreläser.

Mer information publiceras på Folkhälsoguiden så småningom. Följ Folkhälsoguiden på Twitter och prenumerera på deras nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad!

Publicerad 2018-12-10