7 SRHR för barn och unga

Elevhälsoportalen är en webbsida och ett verktyg som hjälper förskolor och skolor i det hälsofrämjande arbetet. För ett par år sedan lanserades hälsoområdet Sexualitet och relationer för skolan. Ganska snart efterfrågades ett liknande material inom SRHR för de yngre barnen i förskolan och den nya modulen blev klar under 2022.

På Elevhälsoportalen kan användaren, under olika hälsoområden, ta del av den senaste forskningen på området och förslag på insatser som kan användas för att arbeta hälsofrämjande i skol- och förskolemiljön.

–Forskning inom våldsförebyggande arbete framhåller tidiga insatser för att förebygga förekomsten av utsatthet för våld och sexuella övergrepp. Arbetet för jämställdhet är ett av förskolans grunduppdrag och förskolorna ansvarar för att motverka könsnormer som begränsar barnens utveckling och lärande. Vi vill såklart stödja förskolorna i detta arbete, säger Nadja Grees, projektledare för Elevhälsoportalen.

Ska stärka kroppslig integritet och förebygga övergrepp

I december 2022 lanserades hälsoområdet Kroppslig integritet och relationer på Elevhälsoportalen förskola. Hälsoområdet berör barn mellan ett och sex år och handlar om att stärka barnens kroppsliga integritet och förebygga sexuella övergrepp. Elias Svedberg vid enheten för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter på CES är Elevhälsoportalens expert inom SRHR.

– De flesta barn i Sverige under sex år spenderar en stor del av sin tid i förskolan. Det ger förskolan en unik chans att tidigt i barns liv börja prata om frågor om kroppslig integritet och relationer och bygga en bra grund för goda relationer och förbygga sexuella övergrepp och våld, säger Elias Svedberg.

Hälsoområdet ger förslag på tre insatser som förskolan kan använda i arbetet för att stärka barns kroppsliga integritet, främja jämställdhet och goda relationer, motverka begränsande könsnormer och att stärka barns sociala och emotionella kompetens.

– Att börja prata om de här frågorna inom personalgruppen är ett bra första steg. Då kan man komma överens om hur man sedan pratar med och om barnen. Det ger också en möjlighet att tillsammans uppmärksamma om det finns barn som far illa. Förskolepersonal har anmälningsplikt vid misstanke om sexuella övergrepp. Det är svåra ämnen att prata om och där personalen kan behöva stöd, säger Elias Svedberg.

De tre föreslagna insatserna inom hälsoområdet handlar om att utbilda personalen i att prata med och möta barnen. Den första insatsen handlar om hur de kan lära barn att sätta gränser för den egna kroppen, men också om att respektera andras gränser. Nästa insats handlar om att hjälpa barnen utveckla sin sociala och emotionella kompetens så att de kan förstå och reglera sina egna känslor och förstå andras. Den tredje insatsen tar upp hur personalen kan bli mer medveten om hur språk kan motverka könsnormer och främja jämställdhet.

– De här frågorna är grundläggande för att barnen ska kunna skapa goda relationer och må bra i framtiden, säger Elias Svedberg.

SRHR-enheten har fått i uppdrag att kartlägga digitaliseringen av SRHR-vården till unga i Stockholms län. Bland annat ska enheten utvärdera hur digitala vårdmöten och chattar påverkar vårdens tillgänglighet, innehåll och kvalitet. 

Färre än hälften av gymnasieungdomar i årskurs 2 har besökt ungdomsmottagningarna. Det visar en webbenkät som gymnasieelever i Stockholms län har fått möjlighet att besvara efter storföreläsningar som ungdomsmottagningarna hållit i länet.

SRHR-enheten är med och analyserar enkätsvaren för att ta reda på varför det ser ut som det gör och vilka det är som besöker ungdomsmottagningarna.

– Vi har ett nära pågående samarbete med ungdomsmottagningar för att ta reda på vad ungdomar vill ha för typ av vård och att alla kan ta del av den vård som nu erbjuds, säger Anna Nielsen, handläggare vid SRHR-enheten.

Ambitionen är att ta reda på vad unga har för behov i fråga om sexuell och reproduktiv hälsa.

– Förhoppningsvis kan vi i framtiden ställa följdfrågor om digitalisering och vad den har för betydelse för vården, säger Anna Nielsen.

Digitaliserad vård når nya grupper

I och med digitaliseringen når ungdomsmottagningarna grupper som de tidigare har haft svårt att komma i kontakt med. Till exempel verkar unga killar uppskatta möjligheten att chatta med ungdomsmottagningen och samma sak ser man bland personer med neuropsykiatrisk problematik. Detta styrks av data om sjukvårdskontakter i VAL-databasen.

– Chattarna verkar vara en lågtröskel för att våga fråga om sådant som man inte skulle våga fråga om annars. Just chatten via Alltid öppet är en vårdform som verkar väldigt populär. Här finns killarna i högre utsträckning. Man når dem inte i videomöten där man måste synas utan i chattarna där man kan vara något mer anonym, säger Anna Nielsen.

Under 2022 har SRHR-enheten tillsammans med CES enhet för implementering och utvärdering genomfört ett annat utvärderingsprojekt som också berör ungdomsmottagningar. Där har man på uppdrag av Uppdrag psykisk hälsa (UPH) Stockholms län utvärderat ett processtöd som getts till två mottagningar.

Sämre kunskap om ungdomsmottagningarna i vissa områden

I samband med en omorganisation av ungdomsmottagningarna i länet genomförde UPH Stockholms län en barnkonsekvensanalys. Analysen visade bland annat att unga i områden med lägre socioekonomi hade sämre kunskaper om ungdomsmottagningarna jämfört med unga från andra områden. Analysen visade också att unga ville ha fler möjligheter att vara delaktiga i och lämna synpunkter på ungdomsmottagningarna.

Mot bakgrund av detta startade UPH Stockholms län ett pilotprojekt för att erbjuda processtöd till två ungdomsmottagningar som skulle implementera arbetssätt som stärker ungas delaktighet och inflytande i verksamheten. Stödet gavs till medarbetare och chefer från ungdomsmottagningarna och har kombinerat föreläsningar, workshopar och handledning.

CES utvärdering visar att processtödet har varit uppskattat och skapat engagemang bland medarbetare och chefer. Flera deltagare uppskattade att de fått möjlighet att omsätta den nya kunskapen i konkret verkstad genom handlingsplanerna och att de fått tid till erfarenhetsutbyten mellan professioner och mellan mottagningar.

Processtödet har bidragit till en kunskapsfördjupning om ungas delaktighet och inflytande, bland intervjuade deltagare. Enligt deltagarna finns det goda förutsättningar för att arbetet ska kunna leva vidare på ungdomsmottagningarna. Eventuellt kan processtödet även få spridning till andra ungdomsmottagningar.

– Den här typen av utvärderingar hjälper verksamheter att få en bättre förståelse för hur man nått fram till ett visst resultat i en arbetsprocess , vad som varit framgångsrikt i processen och vad som behöver utvecklas i verksamheten för att nå ännu bättre resultat i framtiden, säger Elias Svedberg, handläggare vid enheten för SRHR vid CES.