8 Sluta-röka-linjen 25 år

Sluta-röka-linjen grundades 1998, bland annat med stöd från Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten). I dag drivs verksamheten vid CES och finansieras av Socialdepartementet.

Ett framgångsrikt tobakspreventivt arbete

Vid starten för 25 år sedan var runt 20 procent av svenskarna dagligrökare. Sedan dess har Sluta-röka-linjen tagit emot över 150 000 samtal, och andelen rökare har minskat till ungefär sex procent. Det är en kraftig minskning som är ett resultat av ett brett tobakspreventivt arbete särskilt präglat av lagstiftning och reglering.

– Det är betydligt svårare att röka i dag. Åtgärderna vi sett de senaste 10–15 åren bygger på tobakskonventionen och grundar sig i att man ser det som samhällets ansvar att skydda invånarna från rökning, säger Joanna Stjernschantz Forsberg, överläkare och chef för Sluta-röka-linjen.

Även nya receptbelagda läkemedel har förbättrat möjligheterna att lyckas sluta – såväl som lättillgänglig hjälp till den som behöver. Studier visar att tobaksavvänjning med samtalsstöd är effektivt.

– Sluta-röka-linjen har absolut gjort skillnad och vi har fina resultat. Ungefär 35 procent av våra klienter uppger att de är tobaksfria 6 månader efter att de fått stöd, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.

Viktigt att nå alla rökare

För 25 år sedan rökte ”vem som helst”. I dag är rökning vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper, exempelvis bland personer med kort utbildning eller psykisk ohälsa.

– Att nå ”de sista rökarna” är Sluta-röka-linjens viktigaste uppgift och kanske största utmaning. Det är här det största hälsoproblemet och den största ojämlikheten finns, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.

För att göra det arbetar Sluta-röka-linjen kontinuerligt med att anpassa sitt stöd och utveckla sin samtalsmetod. Sedan flera år erbjuder de till exempel samtal på flera olika språk och via chatt. Och just nu undersöker man hur den digitala närvaron och stödet kan förbättras.

– Rökning är bland det farligaste man kan ägna sig åt och bara för att andelen rökare är låg, får inte det tobakspreventiva arbetet prioriteras ner. Rökning orsakar fortfarande en stor del av den samlade ohälsan, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.

Unik kompetens som borde nyttjas av fler

Det finns också en förhoppning om att samarbeta mer med andra aktörer. Bland psykiatrins patienter, till exempel, är det 30–40 procent som röker. Det vore bra om de fick stöttning där också, tycker Joanna Stjernschantz Forsberg.

– Vi skulle kunna bidra genom att föreslå arbetssätt eller hjälpa till att ta fram ett bättre stöd för patienterna.

Redan i dag fungerar Sluta-röka-linjen delvis som ett komplement till vården genom att erbjuda tobaksavvänjare och vårdgivare kostnadsfri handledning i tobaksavvänjning. Dessutom kan man remittera patienter till linjen.

Men Joanna Stjernschantz Forsberg ser att man skulle kunna göra mycket mer. 

– Den kompetens som finns på Sluta-röka-linjen är helt unik i Sverige, och det borde utnyttjas bättre – både regionalt och nationellt. Men det kräver inte bara ökad finansiering utan också att vårt uppdrag breddas.

Nya nikotinprodukter populära bland unga

Under åren har inte bara rökningen minskat; vem och vilka produkter som används har också förändrats. Bland annat har andelen snusande kvinnor ökat, och i samband med att personer flyttat till Sverige från andra delar av världen har användningen av vattenpipa blivit vanligare.

Dessutom har tobaksindustrin introducerat nya nikotinprodukter på marknaden, såsom vitt snus och e-cigaretter. De riktar sig huvudsakligen till unga personer och marknadsförs som tobaksfria, men nikotinet kommer i regel från tobaksplantan.

– Våra rådgivare upplever att många unga, men även äldre, mår väldigt dåligt över att vara beroende av de här produkterna och har svårt att sluta. De är besvärade av beroendet snarare än av potentiella hälsorisker.

Kunskapen om nikotinprodukternas långsiktiga effekter på hälsan är begränsad. Även om de sannolikt är mindre skadliga än cigaretter, är de inte hälsosamma.

– De här produkterna kom lite från ingenstans, och innebär att det finns en överhängande risk att nikotinberoendet kommer öka säger Joanna Stjernschantz Forsberg.

Det vita snuset kan ställa till det för unga kvinnor som blir gravida till exempel, menar Joanna Stjernschantz Forsberg. Att det är viktigt att sluta, innebär inte att det är enkelt.

– Vi får samtal från gravida kvinnor med ångest och dåligt samvete över att inte kunna sluta.

Det behövs också kunskap om vilka avvänjningsmetoder som fungerar bäst. Vissa råd för att sluta röka en traditionell cigarett, såsom att göra rökstunden svårtillgänglig, fungerar inte på samma sätt för den som vill sluta med e-cigaretter.

Stöd viktigt så länge folk är beroende

Även om målet om ett rökfritt Sverige uppnås, lär de nya nikotinprodukterna fortsätta prägla Sluta-röka-linjens verksamhet. Och ingen vet vilka fler produkter som kan dyka upp.

– Om ytterligare 25 år är det förhoppningsvis ingen som röker tobak. Vad det skulle innebära för Sluta-röka-linjen är svårt att sia om. Men så länge nikotinprodukter finns kommer folk vara beroende och då det rimligt att samhället fortsätter erbjuda stöd att sluta, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.