Listen

7 Förstärkt analysstöd till kunskapsstyrningen

CES har i uppdrag att bidra till kunskapsstyrningen i Region Stockholm. Under året har det bland annat inneburit ett förstärkt analysstöd till RPO psykisk hälsa och bidrag till RPO levnadsvanors arbete att kartlägga vårdens arbete med levnadsvanor.

Ett regionalt system för kunskapsstöd

Sveriges regioner har bildat ett nationellt system för kunskapsstyrning. Syftet är att erbjuda patienter en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv hälso- och sjukvård av hög kvalitet.

Region Stockholm har tillsammans med Region Gotland utformat ett system som speglar det nationella. Det består av sakkunniga inom olika områden från båda regionerna, som ansvarar för att vårdens medarbetare har tillgång till nationella kunskapsstöd i mötet med sina patienter.

Förstärkt stöd till RPO psykisk hälsa

CES enhet för psykisk hälsa har fått i uppdrag att ge förstärkt analysstöd till RPO psykisk hälsa i fem regionala arbetsgrupper: schizofreni och liknande tillstånd, självskadebeteende, beroende, adhd samt depression och ångest.

Området psykisk hälsa är stort och komplext. CES fick en förfrågan från RPO psykisk hälsa hösten 2021 eftersom man såg ett behov av analysstöd med god kännedom om områdesspecifika satsningar.

Regionala programområden (RPO)

Regionala programområden (RPO) hanterar aktuella och strategiska frågor för olika sjukdomsgrupper inom sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. De anpassar och omsätter den kunskap som tas fram nationellt så att kunskapen når till mötet mellan vårdgivare och patient.

Analyser av vården i dag

Arbetsgrupperna har efterfrågat statistik och analysstöd för att kunna identifiera vad som behöver förändras och implementeras för att uppnå målet om ett enhetligt vårdförlopp.

– Inledningsvis har vi bland annat hjälpt till i det grundläggande arbetet att förstå hur vården ser ut för de här patientgrupperna och diagnosområdena, säger Ester Gubi, handläggare vid CES enhet för psykisk hälsa.

Det har man delvis gjort genom att besvara specifika frågeställningar. Arbetssättet har fått växa fram i nära samarbete med arbetsgrupperna.

– Vi bollar mycket fram och tillbaka för att också stötta dem i att förstå vilka data som är möjliga att ta fram och vilka frågor vi faktiskt kan besvara, säger Ester Gubi.

”Vi har hjälpt till i det grundläggande arbetet att förstå hur vården och vårdförloppet ser ut för de här patientgrupperna och diagnosområdena.”

Ester Gubi, handläggare vid CES enhet för psykisk hälsa.

Flera underlag har tagits fram

Ester Gubi arbetar särskilt med områdena för adhd och depression. Hittills har hennes arbete resulterat i två underlag med analyser. Det ena underlaget fokuserar på frågeställningar gällande depressionspatienter inom primärvården. Det andra sammanställer data över indikatorer som tagits fram för att följa vård- och insatsprogrammet (VIP) för adhd.

Enheten för psykisk hälsa har också tagit fram underlag till den regionala områdesgruppen för schizofreni respektive den för självskadebeteende.

Underlaget för schizofreni beskriver vårdförloppet utifrån hur stor andel som får vissa åtgärder eller indikatorer första, andra och tredje året efter sin första vårdepisoden för psykos.

För självskadebeteende belyser underlaget hur många som vårdas för självskadebeteende över en viss tidsperiod samt hur stor andel av dem som får vissa behandlingsåtgärder.

Kartläggning av vårdens arbete med levnadsvanor

CES har även bidragit till RPO levnadsvanors arbete med att kartlägga hur man jobbar med levnadsvanor i hälso- och sjukvården kopplat till implementering av det nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor.

Bidraget består bland annat i en rapport som undersöker hur stor andel av personer med ohälsosamma levnadsvanor som fått rekommenderade åtgärder registrerade i vården. Underlaget är Region Stockholms folkhälsoenkät Hälsa Stockholm, som CES tagit fram.

– Rapporten publiceras under 2024, men resultaten visar att andelen är låg, säger Joanna Stjernschantz Forsberg, ordförande för RPO levnadsvanor och chef på CES sektion för hälsosamma levnadsvanor.

Dessutom har CES genomfört en kvalitativ undersökning och behovsanalys av vårdens arbete med matvanor.